Det här är riktigt jobbigt.
Trodde verkligen inte att jag skulle känna så här mke,
men på något sätt gör jag det..
Det är inte så lätt att glömma,
man kan en stund men sen kommer tankarna tillbaka.
Vet inte vad jag ska göra,
Lyssna på alla andra?
Eller följa min magkänsla?
Du säger att jag inte ska lyssna på andra,
men vem ska jag lyssna på när jag inte ens kan prata med dig ?
Min magkänsla har haft fel förut,
så kanske borde jag ta åt mig andras råd?
Försöker koncentrera mig på skolan, hålla mig sysselsatt,
men även om jag inte tänkt på dig under en hel dag ,kommer du tillbaka i mina drömmar.
Ge mer tid, det är vad alla säger, men en dag känns som en evighet..